Det blev inte som planerat...

... eller planerat är väl fel ordval. Det blev inte som jag föreställt mig kanske är mer ackurat?! Allt detta med när man skall ha barn och hur man tänker sig sin kommande graviditet, det går verkligen inte att varken planera eller föreställa sig hur det skall vara eller bli.

Jag hade verkligen noll koll på hur det skulle vara och kännas att vara gravid. Jag hade tänkt hålla mig väldigt aktiv under graviditeten och jobba in i det sista. Allt för många kilon och centimeter skulle jag ju knappast dra på mig. *bullshit*

Vecka 1-7 - Livet funkade precis som vanligt, tränade och tävlade för fullt.

Vecka 8-14 - Förkyld om vartannat och inte möjlighet att träna. Började få lite kvällsillamående men inget allvarligt. Luktsinnet förbättrades avsevärt. Tröttheten på kvällarna ökade.

Vecka 15-16 - Tränade på lite grann men märkte att pulsen inte var den samma :p Känslan av att vara en zombie när man kom hem från jobbet gjorde sig mer och mer påtaglig.

Vecka 17-20 - Bulan syns mer och mer och det känns onödigt att ta upp löpningen igen eftersom man hållit upp så länge. Går till Friskis ibland och svettas på en spinn- eller indoorwalkingpass Alla cykelbyxor/shorts i vårt hushåll blir mot slutet svåra att ha på sig för att det trycker och spänner för mycket mot magen. Under dessa veckor har aptiten ökat en hel del. Vikt uppgången till vecka 20 var ca. 8 kg.

God jul och gott nytt år - Att vi väntar smått har under hela 2011 känts väldigt avlägset, knappt så att jag vågat tro det. Det har varit en känslomässig berg-och-dal-bana, mycket oro över att det skulle hända nåt har cirkulerat i ens hjärna. Man har följt med hur kroppen i sakta mak förändrats, magen har börjat puta pga en bebis, inte fett, och plötsligt har man fått större boobs. HJÄLP!! vart kom boobsen ifrån?! Jämfört med hur jag såg på mina bröst innan så är man ju nästan Dolly Parton nu. (kändes så iaf)
Men nu är det årsskifte och vi är halvvägs där :) Plötsligt kändes 7e maj väldigt nära när man var inne på samma år >> 2012.

Vecka 21-35 - Gick i ätandets och slappandets tecken. Jag var ständigt hungrig, kunde inte röra mig så fort och långt utan att få små frustrerande sammandragningar. Små, få och korta promenader. Nu är vi uppe i knappt 20 kg viktökning. Ungefär från vecka 30 började häcken och låren kännas väldigt stora, överarmarna likaså. Hello, I am a two-legged hippo

Glad påsk! "Nu får du sjukskriva dig för att du har för högt blodtryck och bör inte utsätta dig för stress" sa barnmorskan och sedan doktorn. Inget mera jobb tills bebisen kommer ut. Snacka om att bli tagen på sängen. 7½ månads normal graviditet utan några extra krämpor får man tacka för, hade dock önskat 9 månader ;)

Vecka 36~38 Viktökningen fortsätter liksom ökandet av centimeter. Följer doktorns order att vila, ta små promenader, mäta trycket med jämna mellanrum hos min kära barnmorska, inte stressa och vila igen :) Veckan efter påsk var jätte jobbig, jag var så himla rastlös... men nu är det bara skönt att vara hemma och börja förbereda sig mentalt på vad som komma skall! Kroppen säger verkligen åt en att vila då den behöver det. Nackdelen med att vara hemma så "länge" innan beräknad nedkomst är att man ännu mer hinner tänka och längta efter att ens bebis skall komma ut...

Det är lite skrämmande och kanske lite stressgivande att ha högt blodtryck. Det är dock skönt på ett vis att det inte är så högt att man blir ordinerat annat än vila. Fast å andra sidan, skulle det stiga ännu mera, skulle de sätta igång mig...... och nu när man har snart 25 kg +, 16 dagar kvar, börjar få ont i ryggen, sover dåligt, vaknar av att ens höft domnar bort eller att man är kissnödig, är en förlossning rätt välkommen :)